Några inledande, allmänna reflexioner

På grund av de nationella miljömålens avgränsningar måste kommentarer gällande biologisk mångfald upprepas ett flertal gånger. Stränder, både vid hav och vid sötvatten, tycks ha en tendens att ”falla mellan stolarna”. Det är viktigt att kartläggningen av vattenmiljöer och värnandet om den biologiska mångfalden även gäller stränder. Tidig information till berörda markägare är alltid mycket betydelsefull och måste omfatta alla typer av markslag, inte bara skogsmark.
 
Levande sjöar och vattendrag

Föreningen vill betona att den biologiska mångfalden på många sötvattensstränder är starkt beroende av hävd, i synnerhet beteshävd. Exempel på hävdberoende, rödlistade kärlväxter på sötvattensstränder är:
borstsäv, dvärglin, flocksvalting, granspira, klockgentiana, klotgräs, knutört, krypfloka, källfräne, murgrönsmöja, sjötåtel och strandlummer. 

Även om det ovan sagda åtminstone delvis ingår i ”Ett rikt odlingslandskap” bör frågeställningen även tas upp under målet ”Levande sjöar och vattendrag”. 

Hav i balans samt levande kust och skärgård

Havssträndernas uppspolade tång är av stor vikt för den biologiska mångfalden, inte minst för olika mållarter, däribland den rödlistade sandmållan (EN). Tångtäkt har existerat i århundraden men den nuvarande hanteringen är olycklig. Att med schaktmaskiner fösa upp tången i dynfronten leder till att denna biotops växtsamhällen mer eller mindre förstörs. Fler strandavsnitt än idag borde lämnas helt orörda vad gäller tång (en tångplan?!). Viktigt med upplysning till allmänheten för att skapa förståelse om varför man låter tången ligga kvar.

Regionalt mål nr. 10. Föreningen vill särskilt uppmärksamma det allvarliga hot mot den biologiska mångfalden på våra stränder, och inte bara sandstränder, som den aggressiva vresrosen utgör. Denna främmande art ödelägger i snabb takt allt fler naturliga växtsamhällen och utgör därmed ett av de starkaste hoten mot många strandarter. Dessutom utgör de täta, taggiga snåren ett svårt hinder för badturismen.

En åtgärdsplan mot vresrosexpansionen på de halländska stränderna brådskar!
 
Myllrande våtmarker

Vi vill poängtera vikten av att det nationella delmålet ”Främmande arter och genetiskt modifierade organismer som kan hota biologisk mångfald introduceras inte” har lika stor relevans i målet ”Myllrande våtmarker” som i ”Levande sjöar och vattendrag”. 

Uttrycket ”främmande arter” bör tolkas ur en snävt regional synvinkel, det vill säga man bör inte medvetet förse våra anlagda våtmarker med arter som inte naturligt hör hemma i Halland.

Regionalt mål nr. 5. Vi ser mycket positivt på att man tar fram åtgärdsprogram för vissa arter.
 
Ett rikt odlingslandskap
 
Regionalt mål nr 1. Här bör göras ett tillägg så att även strandängar vid sjöar och vattendrag kommer med. 

Regionalt mål nr 4. Föreningen anser att även den ogräsflora som är karakteristisk för kustslättens lätta jordar skall framhållas. Exempel på för denna miljö typiska ogräs är klubbfibbla, åkerfibbla, åkersyska, åkerkulla, fingerhirs och kavelhirs.
 
Eventuellt bör man skapa ett eller ett par odlingsreservat i sandjordsmiljö. Exempel på lämpliga områden är Enet (existerande reservat), Möllegård och Grimsholmen (gränsar till reservat). 

Regionalt mål nr 5. Åtgärdsprogrammet bör även innehålla arterna kustgentiana, martorn, praktnejlika, tysk ginst och vityxne. 

God bebyggd miljö
 
Regionalt mål nr 1c. Vid plantering av växter i offentliga miljöer är urvalet mycket viktigt. Främmande, lättspridda arter bör inte komma ifråga. Det finns en lång rad sådana arter som tidigare planterats som prydnads- och skyddsväxter och som idag utgör ett allt mer besvärligt inslag i den vilda floran. Vresros, häckberberis, parkslide, jättebalsamin och jätteloka är några exempel.
 
Viktigt med information till kommuner, landsting , Vägverk och andra som handhar offentliga miljöer.
 
Regionalt mål nr 4. Vi saknar synpunkter på hur avslutade täktområden skall behandlas. Den gamla inställningen att alla täkter skall ”återställas” borde vara inaktuell. I många fall kan en avslutad täkt vara av stor betydelse för den biologiska mångfalden. Detta under förutsättning att man avstår från utfyllnad och påföring av matjord. 

 
Halmstad den 28 mars 2003 

Kjell Georgson               Ebba Werner 
Ordförande                   Sekreterare