I Halland finns fyra ginstarter. Hårginst Genista pilosa (bild 1), som är vår landskapsblomma, finns lite varstans i den södra tredjedelen av landskapet. Nålginst G. anglica (bild 2) växer i Sverige endast på ett tiotal platser i Veinge socken i Laholms kommun medan tysk ginst G. germanica (bild 3) är ännu sällsyntare. I vårt land är den numera endast känd från det lilla Hällarpsreservatet sydväst om Ljungby kyrka i Falkenbergs kommun. Den fjärde arten heter färgginst G. tinctoria (bild 4) och förekommer endast som inplanterad på en del vägslänter eller förvildad från trädgårdar. Alla fyra är upptagna i den svenska rödlistan över hotade eller missgynnade växter.

De fyra ginstarterna, som alla är gulblommiga och tillhör familjen ärtväxter, är lätta att skilja från varandra. Hårginst och tysk ginst är håriga men den senare är utrustad med taggar på stammen vilket hårginsten saknar. Färgginst och nålginst saknar hår och som namnet antyder är nålginsten försedd med fina, nålvassa taggar på stam och grenar medan färgginsten är obeväpnad.

En vanlig missuppfattning är att harris Cytisus scoparius (bild 5) skulle vara Hallands landskapsblomma. Harris, som är en hög ärtväxtbuske med stora gula blommor, växer bland annat längs vägar i hela landskapet. Blomningen infaller under försommaren.

Hårginst och nålginst blommar i slutet av maj och i början av juni – nålginsten börjar någon vecka innan hårginsten men huvudblomningen sammanfaller. Dessutom kan bägge arterna ha en sparsam blomning på eftersommaren. Hårginsten blommar rikligt i vägslänter och vägkanter, på magra naturbetesmarker och i en del övergivna grustag. Nålginsten studerar man lättast i något av de tre ginstreservaten i Veinge – Hollandsbjär, Övragård eller Bölarp.
Den tyska ginsten blommar vid midsommartid medan färgginsten väntar till en stycke in i juli.

Litteratur:
Georgson, K. m. fl. 1997: Hallands flora. Lund.

av: Kjell Georgson

Klicka på bilderna för att se en större bild.