Mossexkursion till Trollehallar söndagen den 29 april 2007

Säsongens första exkursion lockade 15 deltagare, från Helsingborg i söder till Lindome i norr. Det perfekta utflyktsvädret, sol, vindstilla och + 18°, är dock inte lika idealiskt för mosstudier. Som bekant är mossorna allra vackrast och lättast att artbestämma i fuktig väderlek. Dock finns knep att ta till. En sprayflaska med vatten kan förvandla den torraste och gråaste mosstuva till ett lysande grönt underverk.

Under vår vandring i mosstempot andante förflyttar vi oss en dryg kilometer in i den mäktiga sprickdalen med nyutslagna lövträd, vitsippor, gullpudra, fågelsång och mångfald av mossor. Den fridlysta skirmossan, som tillika är Hallands landskapsblomma, väcker berättigad beundran där den växer i stora kuddar på flera platser i bäckkanten. Alltid tillsammans med den vid första anblicken snarlika levermossan fickpellia. På bäckens botten hittar vi näckmossa och stenarna är täckta av bäckskapania, bäckraggmossa, bäckgräsmossa och överallt ser vi de nya, ljusgröna skotten av skuggstjärnmossa. 

På en bokstam kan vi jämföra mussvansmossa med råttsvansmossa och dessutom växer här bland annat platt fjädermossa, klipp- och hjälmfrullania. Utmed skogsvägen tittar vi på stor kvastmossa, nervveckmossa, hednervmossa, smaragdmossa, plattfläta, fingermossa och vågig sidenmossa. I ett fuktstråk lyser källgräsmossa och på naken humusjord kring en stubbe är marken täckt av en gulgrön matta av skör nervmossa med karakteristiska dvärgskott och lossnade blad. Vid basen av ett lärkträd växer kapmossa med kapslar som just börjat mogna och fått en gulbrun färg. Kapmossa, som är en sentida invandrare från södra halvklotet, är numera vitt spridd i södra Sverige. En något ankommen, barkfri granlåga är färgad i rödbrunt och grönt av långfliksmossa och alldeles intill utgör en ynkligt smal bok livsmiljö för den rödlistade atlantärgmossan (VU = sårbar), blåsfliksmossa, bandmossa och krusig ulota.

Vi gör en liten avstickare uppför branten åt väster, passerar snapphanestallarna och tar fikapaus vid stupkanten med utsikt över ravinen och den nyutslagna bokskogen på andra sidan.Under återtåget tittar vi på äppelmossa, tandad knottmossa och skuggtrasselmossa i en liten klippbrant samt på en bok samboradula med sina karakteristiska, platta svepen.

Vandringen började vid halv elva och klockan två är vi åter vid bilarna, som nu vaktas av ett välkänt och vackert djur – en huggorm.

Kjell Georgson

Trollehallar
 
Bäcken i sprickdalen.
Foto Stefan Lindahl.

Hookeria lucens 
Skirmossa som är vår landskapsmossa växer även i Skånes Trollehallar.
Foto Stefan Lindahl.