Exkursion:
Vendelsö – en botanisk  exkursion på Hallands näst största ö.
Söndagen den 26 juni 2005.

I exkursionen till Vendelsö deltar 25 personer – med hemorter från Göteborg och Borås i norr till Laholm i söder. I två båtar skeppas vi över från Stavders hamn på nordsidan av Väröhalvön. Mellan 09.30 och 15.15 hinner vi utan att jäkta vandra runt större delen av ön. Solen skiner och en lagom svalkande vind drar in från havet i väster. Vi tar till oss den ena arten efter den andra, både mycket vanliga och tämligen sällsynta. En hällmark med ett litet översilat parti får oss att bli stationära under en god stund. Här finns t. ex. liten fetknopp (bild 4), stor fetknopp och gul fetknopp, dvärglin, vildlin, källört, knutört och rödmire (bild 1), sandlök, sandkrassing, sylnarv, vanlig ögontröst, tråd- och  jordklöver samt vårspärgel och vårtåtel.
Styrkta av en förmiddagskopp fortsätter vandringen förbi väderkvarnen från 1876 och vidare västerut längs en vångaväg. I en hårt betad och något fuktig sänka växer massor av den rödlistade rödlånken (bild 2) mellan stora tuvor av veketåg. En stund senare stannar vi och beundrar den likaså rödlistade granspiran samt vackra tuvor av hedfryle. Strax innan vi kommer ner till Punschviken får vi åter mycket att göra. I ett svagt sluttande kärr intresserar vi oss särskilt för blommande tätört, tagelsäv, nattviol, spåtistel, loppstarr (ny på rödlistan för i år), ängsstarr och sumpmåra.  Strandängsremsan ger revigt saltgräs och salttåg, sumpfräne, etternässla, strand-, havs- och saltnarv, tiggarranunkel och kustarun. Vi går nu över gränsen mellan naturreservatsdelen i norr och den ännu oskyddade delen på öns södra hälft. På den steniga/blockiga stranden tar vresrossnåren för sig och konkurrerar ut allt annat i växtväg. Den trivs lika bra här som på de sandiga stränderna i södra och mellersta Halland.  På väg mot gölen Floen träffar vi på ett bestånd av en skärgårdsfibbla, Hieracium lecanodes (bild 5). Även frodiga och blommande exemplar av strandbeta tilldrar sig berättigat intresse. I gölen blommar vattenpilört och vi ser också de långa flytbladen av plattbladig igelknopp, men det är klotgräset som har huvudrollen. Denna rödlistade ormbunksväxt bildar tillsammans med löktåg, vitmossa och spikblad en tät matta i strandkanten och en bit ut i vattnet. Klotgräsets speciella, ljusgröna färg kontrasterar mot vitmossans och löktågens mörkare grönska, den senare dessutom ofta med röda stjälkar och blad. Klotgräsets pepparkornsstora sporfrukter, som sitter vid en del bladbaser på den långa, vågräta jordstammen är fortfarande omogna och brungröna till färgen.
Efter lunchpaus fortsätter vandringen längs öns nu ganska branta, klippiga strand. På klipphyllorna blommar strandglim och käringtand, frossört, trift, luddtåtel och några tidiga fackelblomster(bild 3). En skuggig och lite fuktig klippskreva är fylld av källört. När vi närmar oss sydostudden blir berget starkt skiffrigt (bild 3) och påminner lite om Byerums raukar på Öland. Vår artlista utökas med gaffelbräken, flädervänderot, blodnäva, vildkaprifol och grönstarr. Slutspurten upp till hamnen bjuder på backförgätmigej, buskstjärnblomma, jungfrulin, rödsyra, revfibbla och självföryngrad vitgran.

Kjell Georgson

Anagallis arvensis

1. Rödmire.
Foto Jesper Lind.

Peplis portula

2. Rödlånke.
Foto Jesper Lind.

Lythrum salicaria

3. Fackelblomster på skifferformationer.
Foto Stefan Lindahl.

Sedum annuum

4. Liten fetknopp.
Foto Stefan Lindahl.

Hieracium lecanodes

 5. Skärgårdsfibbla i sin rätta miljö.
Foto Stefan Lindahl.